Avkoppling på Tjärö

Kärleken dyker i plurret.

Dotter är inte sen att följa efter. Ingen badkruka, här inte.

Vattenlek. Kusinen, Isabell, Dottern & Stefan.

Efter badet är det skönt att svepa in sig i badrocken. Isabell på deras segelbåt.

Efter den ganska guppiga färden mellan Karlskrona och Tjärö, i Hällaryds skärgård, i fredags, blev det ett glatt återseende med Stefan och hans dotter Isabell, som vi träffade i Karlskrona för en vecka sen. Det fanns plats mitt emot hans båt längs den långa bryggan i den vackra viken. Vi la snabbt till och kunde strax fortsätta umgås med våra nya vänner.

Det var varmt och alla ville snabbt i vattnet. Kärleken var först i och snart var alla, utom jag förstås, blöta.

Man orkar ju inte bada hur länge som helst. Händer och fötter blir som russin. Nä, dä är det rolig att byta om och ro gummibåt istället. Vilken tur att Stefan hade sin med sig, när nu vi hade lämnat vår hemma. Flickorna hade jätteroligt med den, trots att den var lite liten.

Medan barnen lekte ute och ägnade så lite tid som möjligt åt oss vuxna, passade vi på att koppla av med lite förfriskningar. Vi blev sittande i vår båt och hade mycket att prata om. Stefan har kopplingar till vår hemmatrakt, då hans mor och andra familjemedlemmar bor i närheten och dessutom har jag ju bott i samma stad som han bor i numera. Hur som helst har vi jättetrevligt tillsammans och hoppas det blir en fortsättning framöver. Vi fick en lugn och skön kväll tillsammans med mycket prat och skratt.

Kärleken lånar Stefans utrustning och ska prova sina snorklingtalanger.

Dottern ska naturligtvis i vattnet igen, hon också.

Blubb, blubb, blubb... En kärlek på upptäcksfärd under ytan...

...och kom tillbaka med fina skatter till mig. Snäckor.

Det var inte slut på badandet denna varma dag. Alla, utom jag, hoppade i igen efter en paus. Vattentempen mättes upp till 20 grader, vilket var alldeles för kallt för mig. Det är i alla fall roligt att se på när de andra plaskar, dyker och simmar.

Resten av fredagskvällen ägnade vi åt mat, prat och skratt. Stefan kom över till mig och Kärleken. Tjejerna höll till i hans båt och tittade på film, eller nåt sånt. En skön semesterkväll.

Lördagen började lika fint som dagen innan slutade. Ja, nästan i alla fall. Det regnade på morgonen, men det försvann ett tag efter frukost.

Kärleken och jag passade på att gå en promenad på den halva av ön, vi inte utforskat ännu. Tjärö är en mycekt vacker ö, med en trevlig gästhamn. Där finns vandrarhem, matlagningsmöjligheter, toaletter och dusch. En liten kiosk-butik har det mest välbehövliga och man kan sitta ner och fika på caféverandan.

Naturen är spännande. Det vilar något trollskt över bergshällarna och vyerna över vattnet ger utlopp för drömmar.

Så kom regnet igen... Skurarna drog in över oss lika snabbt som de försvann. Himlen öppnade sig och inna vi hann blinka var det över igen. Mellan varje regntillfälle kom solen tillbaka och det blev varmt och skönt. Barnen hann bada i varje upphåll. Även karlarna blötte ner sig några gånger.

Dottern, som aldrig snorklat, var tvungen att prova Isabells utrustning. Det blev inte långvarigt, så cyklopremmarna klämde. Hon blev dock inte avskräckt, utan det lär bli fler försök i sommar. Hon ska få sitt eget set. Kärleken vill ju ha ett...

Kontaktannons =)

Stefan, supertrevlig, ensamstående pappa...

Nej, jag bara skojar... eller gör jag det??? Hm..

Även lördagskvällen bjöd på samkväm. Lite gott att dricka och salta snacks och massor av skojigt att prata om. Flickorna showade. Till en början tillsammans, men snart var det bara kusinen som agerade "sjungerska" och diktade ihop sånger om mig och Kärleken allteftersom hon sjöng. Det var inte helt rumsrent, kan jag meddela. Emellanåt blev vi närmre bekanta med "rumpedansen". Hon har nog tittat lite för mycket på halvnakna, amerikanska bakgrundsdansare i dåliga TV-shower...

Dottern & kusinen showar.

Rumpedansen

Så blev det söndag och semestern var till ända. Vi var tvungna att bege oss hemåt efter frukost, då Dottern skulle vidare till sin pappa och resa på husvagnssemester till Slovenien. Det är en restokig Dotter jag har. Hon älskar att se nya platser och intresserar sig verkligen för allt.

Det kändes först lite trist att åka hemåt, men ju närmre det lilla samhället vi kom, ju skönare kändes det. Borta bra, men hemma bäst.

Nu är det måndag kväll. Dottern är säkert en bra bit på väg mot nya slutmålet. Jag har jobbat och Kärleken har pulat kring hemmet. Allt är som vanligt igen.

Vi hoppas komma ut till sjöss igen så snart som möjligt. Då återkommer jag med nya äventyr. Tills dess får du hålla tillgodo med hemmalivet på Mors Deka och fotbollsintrycken på Från åskådarplats.

Tack för att du ville följa med oss till sjöss!

Tills vi ses igen... KRAMEN!

Underbara sommardag

Pålsgården - det var härifrån musiken kom kvällen innan.

Fortfarande i Kristianopel och det är torsdag, 10/7.

Det är varmt och skönt i luften, och familjen vill bada innan vi ger oss av mot Karlskrona.

Vi går till den mysiga lilla stranden, alldeles intill campingen.

Det är inte mycket folk, eftersom det inte har blivit så varmt i vattnet ännu. Flickorna ger sig inte och övertalar Kärleken att byta om till badbyxor.

Dottern gillar att gräva och bygga sandslott. Hon plockar gärna med småsten och snäckor som finns vid strandkanten.

Så var då alla tre i vattnet. Flickorna jagade stackars Kärleken, som var vääääldigt tveksam till att doppa sig. Till slut slängde han sig i för att slippa bli nerblött av allt skvättande från tjejerna.

Mycket lek och skratt blev det. Jag är i alla fall glad att jag inte gick i. Det verkade alldeles för kallt för mig.

Efter lite trixande för att komma ut ur hamnen - ett par segelbåtar hade blivit anvisade att lägga sig framför oss - så kom vi äntligen iväg kring 18-tiden. Vi räknade med ca 3 timmars färd ner mot Karlskrona.

På öppna "havet" hade vi sydlig vind mot oss och ca 7 m/s. Det innebar ganska stora vågor att guppa på.

Flickorna brydda sig inte till en början, men efter en timme vill de sova istället för att bli sjösjuka.

Väl inne i skärgården igen, vaknade tjejerna till liv igen och allt blev som vanligt igen. Mycket prat och skratt... och sång.

Kusin Fridolf höll hov med att sjunga galna sånger om mig och Kärleken. Det roade Dottern så mycket att hon vek sig dubbelt av skratt. Kusinen är inte alltid helt rumsren i sittordförråd.

Vi tuffade in i till Tallebryggans gästhamn, väldigt nära Karlskrona centrum, strax innan halv tio på kvällen.

Det var ganska många båtar där, men vi fann lätt en bra plats att ligga vid.

Jag dukade snart fram lite kvällsmat; te resp O'Boy och mackor. Sen var det läggdags. Alla var jättetrötta.

Fredagsmorgonen var lite trögstartad för oss alla tre. Efter långt om länge, hade vi fått frukosten överstökad. Kärleken och jag gick upp på stan och provianterade bröd och pålägg mm, därefter var det bara att gå ner tillbåten och jaga alla till duscharna. Man vet ju aldrig när man kommer till en hamn med sådan tvättmöjlighet.

Strax utanför stan hade detta stora kryssningsfartyg ankrat. Åh, vad Kärleken och jag blev sugna att spara till en sådan resa. Det finns ju så många övärldar och skärgårdar, som vi inte kan nå med vår lilla motorbåt. Vi får väl se i framtiden...

Det blev ganska mycket guppande på det öppna vattnet igen, men när vi väl kom in i Ronneby skärgård lugnade allt ner sig igen. Där är gudomligt vackert.

Helt underbart...

Vi var tvungna att gå lite över öppet vatten igen, innan vi girade in mot Tjärö i Hällaryds skärgård utanför Karlshamn. Då fick vi sjön i aktern, vilket flera ggr gjorde att motorn nästan slirade. Lite som vattenplaning på sjön... Kärleken är en säker båtförare, så ingen av oss behövde känna sig orolig.

Det är ganska häftigt att se vågorna slå mot skären och skölja över fören på båten.

Väl inne i den mysiga viken på Tjärö, så lugnade sig sjön. Det var hur härligt som hest när vi närmade oss bryggan.

Dottern och kusinen fortsatte, sin vana trogen, att fendra båten innan vi la till. Duktiga är de.

Vi upptäckte strax att vår nyblivne vän Stefan, som vi träffade under första vistelsen i Karlskrona för en vecka sen, låg vid bryggan med sin lilla segelbåt. Det fanns plats mitt emot och den tog vi. Dottern och kusinen fick bråttom att hälsa på Stefans dotter, Isabell.

Nu var det skönt att ligga i hamn igen.

Tills vi ses igen... KRAMEN!

Besök vackra Kristianopel

Pitoreska Kristianopel med anor från 1600-talet är verkligen en plats jag rekommenderar alla att besöka. Hela byn är underbart vacker och kommer man med båt möts man av en jättetrevlig gästhamn. Här finns fina faciliteter och trevliga små bodar att köpa souvenirer eller annat krimskrams i.

Redan på förmiddagen började det lilla caféet fyllas av kaffetörstiga besökare. Man kan sitta på innergården i skydd för vinden eller på gaveln, så man har uppsikt över hela hamnen.

När solen gick ner igår, var hela hamnen knökfull av båtar, men redan vid 8-tiden imorse var det liv och rörelse i de flesta båtar i hamnen. Alla verkade packa ihop för vidare färd mot nya mål. De flesta har segelbåtar, så de ville väl dra nytta av vinden under dagen.

Kärleken och jag tog en promenad i omgivningarna medan flickorna håvade.

Här är så väldigt mysigt. Ett riktigt kulturminnesmärke. Man kan riktigt känna hur det var på 1600-talet när Krisitanopel var en viktig stad, danskarna sista anhalt innan svenska gränsen. Det var innan man byggde Brömsehus, vid Brömsebro, ännu närmre gränsen.

Delar av fästningen finns kvar och man kan läsa om krigen på plats. Även efter freden i Roskilde 1658, då svenskarna fick Blekinge och Skåne, försökte danskarna erövra mark igen, genom att inta Kristianopel igen 1676. Staden blev åter svensk år 1677.

Vackra vyer över byn från fästningen.

Kristianopel är byggt på en ö. Numera är det ganska igenväxt under bron som leder över till den gamla delen av samhället...

...perfket att paddla kajak eller kanot i.

Den lilla ån är ett populärt tillhåll för metare.

I bakgrunden skymtar Andréns konst & hantverk. Vi tittadein där och blev väldigt imponerade av flera krukuppsättningar ihopsatta som vattenfall. Jag började genast drömma om hur jag vill ett sånt i uterummet, som ska byggas i framtiden. Kärleken funderade på något liknande vid dammprojektet i trädgården. Även det en framtida dröm.

Det underbara vädret idag, inbjuder verkligen till långa promenader längs de gamla gränderna. Vackra rosenbuskar avlöste stockrosor och andra skönheter. Alla hus var välbehållna och hade

kvar sin charm från förr. Jag skulle kunnat gå omkring i timmar...

Kring lunch började hamnen fyllas igen. Även idag är det nästan bara segelbåtar som kommer in.

Det är hur trevligt som helst med alla dessa människor, som myser i sommarvärmen. Folk kommer gående från campingen intill. Andra kommer med bil eller motorcykel för att ta sig en bensträckare och kanske en glass. Barnfamiljer stannar på bryggan och metar eller håvar maneter.

När vi kom tillbaka till båten, gick flickorna till stranden för att bada. Kärleken ville inte blöta ner sig. För kallt, tyckte han. Det var mycket trevligare att göra några kast istället.

Det börjar bli dags för mat igen. Magen kurrar. För barnens skull får det bli makaroner och falukorv. Inte min stora favorit, men det får gå. Man ska ju leva enkelt på semestern och båtlivet inbjuder ju inte till extravaganser.

Tills vi ses igen... KRAMEN!